Primärvård

Information till dig som arbetar i primär­vården med svårt sjuka KOL­-patienter som lider av ­kronisk hypoxi.

Här repeterar vi vad behandlingskrävande kronisk hypoxi är, hur det påverkar den som ­lider av svår KOL och hur man urskiljer patienter som behöver remitteras till en lung­specialist. Vi går även igenom behandlingsmål och kriterier för syrgasbehandling i hemmet eller långtidsbehandling med oxygen (LTOT) som det också kallas.

Kronisk hypoxi

Vad är kronisk hypoxi?

Hypoxi innebär att man lider av syrebrist i blodet och är vanligtvis liktydigt med en låg syrehalt i det arteriella blodet (lågt PaO2). Gränsen för hypoxisk respiratorisk insufficiens går vid ett PaO2 på 8 kPa.1 Kronisk hypoxi innebär att syrebristen är permanent och att PaO2 är konstant lågt. I Sverige är kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, den vanligaste orsaken till kronisk hypoxi, men det uppkommer även i senare stadier av till exempel lungcancer, lungfibros och lungemboli.2

Hur påverkar kronisk hypoxi en patient med KOL?

En KOL-patient med obehandlad kronisk hypoxi dör i förtid.3 Den kroniska syrebristen inverkar negativt på patientens njurfunktion, endokrina funktioner, muskelmetabolism och intellektuella förmåga.3 Det kan även leda till att andelen röda blodkroppar blir för hög (sk polycytemi), vilket ökar risken för stroke och pulmonell hypertension.4 Förutom detta bidrar kronisk hypoxi till nedsatt skelettmuskelfunktion och att patienten inte kan vara fysiskt aktiv.4

Hur upptäcker man kronisk hypoxi?

Behandlingskrävande kronisk hypoxi uppstår i de senare stadierna av KOL när cirka 30 % av lungkapaciteten (FEV1) återstår.5 Men eftersom många KOL-patienter kopplar sina andningssvårigheter till dålig kondition eller naturligt åldrande kan det vara svårt att upptäcka. Därför är det viktigt att mäta syrgasmättnaden i blodet (saturationen, SaO2) med en pulsoximeter när du träffar en KOL-patient. Om värdet under-stiger 92 % eller vid kliniska tecken på andningssvikt − såsom hög puls och hög andningsfrekvens − ska patienten remitteras till en lungspecialist.5

Remiss för lungmedicinsk bedömning

Lungmedicinsk bedömning på specialistklinik behövs för blodgasprov-tagning och analys samt för ställningstagande till syrgasbehandling i hemmet.1

Överväg remiss om:

  • saturationen, SaO2, understiger 92 % i vila, eller
  • lungfunktionen, FEV1, är 30–49 % av förväntat, dvs stadium 3

Klar indikation för remiss om:

  • lungfunktionen, FEV1, är under 30 % av förväntat, dvs stadium 4, eller
  • lungfunktionen, FEV1, är under 50 % av förväntat med samtidiga tecken på andningssvikt eller lågt BMI

Behandlingsmål

Syrgasbehandling i hemmet vid kronisk hypoxi

Syrgasbehandling i hemmet (LTOT) ökar livslängden för KOL-patienter med kronisk svår hypoxi och fördubblar överlevnadstiden.1 Dessutom ökar förmågan att vara fysiskt aktiv och symtom som bensvullnad, oro och förvirring minskar.2,3 Syrgasbehandling i hemmet förskrivs på recept, ingår i högkostnadsskyddet och levereras direkt hem till patienten.

Kriterier för syrgasbehandling i hemmet

Syrgasbehandling i hemmet har starkt vetenskapligt stöd och kan inledas om:4

  1. patienten, trots optimal farmakologisk behandling under tre veckor, fortfarande lider av kronisk hypoxi med PaO2 <7,4 kPa vid luftandning
  2. patienten visar tecken på högerhjärtsvikt eller polycytemi och samtidigt har PaO2 7,4−8 kPa vid luftandning

Det är viktigt att behandling sätts in så tidigt som möjligt, innan hypoxin blir så allvarlig att den inte kan korrigeras.1

Behandlingskriterier

Chanserna att lyckas med syrgasbehandlingen ökar när patienten har en förtroendefull vårdrelation, är välinformerad och förstår varför och hur behandlingen ska genomgöras.

Att patienten inte röker är en viktig förutsättning för att kunna påbörja behandlingen.

Det är viktigt att tänka på:

  • Att indikationen är korrekt och att patienten varken är för sjuk eller för frisk.1
  • Att dygnsbehandlingstiden är adekvat (behandlingen ska pågå 16−24 h/dygn).1
  • Att patienten är medveten om att dygnsbehandlingstiden är avgörande för behandlingens resultat.2
  • Att hypoxin korrigeras med insatt behandling; artärblodgasvärde på >8 kPa och syrgasmättnad i artär (SaO2) på 92−94 % i vila.3
  • Att doseringen är korrekt titrerad när patienten är vaken och i vila.1
  • Att patienten har en mobil syrgasutrustning som möjliggör rörelse och fysisk aktivitet.1
  • Oxygenflödet vid fysisk aktivitet skall provas ut på alla patienter med mobil oxygenutrustning för att minimera ansträngningsutlöst hypoxemi och för att optimera dygnsbehandlingstiden. Lämpligen titreras oxygenflödet ut under gång i självvald hastighet, om möjligt under åtta minuter.1

Referenser

Riktlinjer för LTOT i hemmet. Andningssviktsregistret Swedevox. Oktober 2015. s.3

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=874

Kerstin Ström. Syrgasbehandling oomtvistad vid svår, men tveksam vid medelsvår, hypoxi. Läkartidningen Nr 4. 2001. Vol. 98

Kent B.D et al. Hypoxia in patients with COPD: cause, effects and disease progression. International Journal of COPD 2011:6:199-208

Läkemedelsboken 2014. Om astma och KOL.

Årsrapport. Andningssviktsregistret Swedevox. 2015. Nationellt kvalitetsregister för långtidsbehandling med oxygen (LTOT).

ATS/ERS task force. Eur Respir J 2004; 23:932-946

Nationellt Vårdprogram för KOL, SLMF.

S Katsenos, S Constantopoulos. Review Article.Pulmonary Medicine. Vol 2011. Article ID 325362